Kungälvsbroderierna – från vikingatid till 1800-tal
Kungälvs historia fångad på högkvalitativt broderi, en konstverksskatt skapad av nu levande kvinnor. Senaste gången Kungälvsbroderiet visades skedde i januari i år. Utställningen stod i Konsthallen, Mimers Hus under veckorna 3 och 4, vilket föregicks av ett vernissage lördagen den 13 januari. Utställningen av Kungälvsbroderierna besöktes av 2884 personer. Götas utsända Karin besökte utställningen den sista dagen. Ingen kan nu säga när den visas på nytt. Alla bilder fotograferade av vår medhjälpare Karin som är uppvuxen i Kungälv.
Broderierna skildrar 1500 års kända händelser – så gjordes de.
Kungahälla och Kongelf/Kungälv har en 1500-årig historia vilket gör staden, fästningen och hela gränsbygden vid Göta och Nordre älv till de oomtvistat mest intressanta historiska miljöerna i Norden. Flera historiska händelser kända från de Isländska sagorna som utspelades i Kongahälla har återgivits genom detta mästerliga broderi. Vår reporter Karin som besökte utställningen fick lära sig att de som fick idén var några medlemmar i Kungälvs Kyrkliga Arbetskretsar (s.k. syförening), de var starkt inspirerade av Pilgrimstapeten i Värmland och erbjöd sig i början av nolletalet att brodera Kungälvs hela långa historia. Kungälvsbroderierna utfördes så mellan åren 2003 och 2021 av totalt 29 deltagande personer och det består av sex delar som var och en är sydda i rutor 29 x 29 cm, sammanlagt består sviten av 192 bilder. Gruppen kallades kungälvsbrodöserna, dess konstnärliga ledare var Birgitta Arkenback och Git Andersson. Birgitta Arenback är en nationellt känd konstnär, i mars blir hon 90 år.
Från och med i år förvaltas broderierna av en ny förening, Kulturarv Kungälv, efter sammanslagning av tre äldre som var Föreningen Gamla Kungälv och Föreningen Kungälvs Musei Vänner (bedrev lobby för ett framtida museum, finns ännu inget) och Kungälvs Fornminnes- och Hembygdsförening. Göta har inte fått tag i skriften ”Kungälvsbroderiet 2003-2017” eller dito 2021, utan kontrollerat uppgifterna mot de gamla föreningarnas hemsidor och mejl från en personal på konsthallen i Mimers Hus. Sannolikt har man visionen om att ett framtida medeltidsmuseum eller arkeologiskt centra skall byggas i Kungälv, då kan en permanent utställning visas – det är dock tidningens tolkning av vad vi hört. Helt klart är att lokala profiler i kanske 70 år, drivit uppfattningen att ett riktigt museum måste byggas i Kungälv. Som det är nu står det någon kanonkula i en monter på köpcentret Kongahälla Center, det representerar nivån av de kulturella ambitionerna i bandy-staden. Och sorgen över nedläggningen av kexfabriken som hette Göteborgs Kex, inte Kungälvs Kex. Från motorvägen ser man först Bohus fästning när man åker E6 över Nordre älv, väl inne i staden främst nämnda mega-köpcentrat, sjukhuset och snart byggs också en ytterligare hamburgerkedja, därefter åker man längs ett mega industri- och logistikområde i fortsatt riktning mot norr på E6:an. Inte något indikerar om att det är den äldsta staden i Sverige. Inga identitetsfaktorer alls. Expressbussarna från Oslo kör bara förbi den nya busstationen på motorvägen utan av eller påstigningsmöjlighet. Nog förtjänar Kungälv ett riktigt historiskt museum, gärna med stark norsk medverkan istället för svenska statens lögnarmaskineri, understryker vissa.
Klicka på bilderna för att se dem något större. Alla foton: Karin
Kongahälla långt innan bandyn och kexen
Motiven i Kungälvsbroderierna skildrar alltså den vikingatida Kungsgården Kongahälla och tidigmedeltida staden Kongahälla, båda väster om nutida stadskärnan. Inte minst de storpolitiska mötena mellan de nordiska kungarna och fursteätternas familjära angelägenheter utspelade sig i Kungälvsområdet, alltså främst i det gamla Kongahälla, dess borg Ragnhildsholmen eller på det senare från 1308 etablerade Bohus slott som tidvis fungerade som huvudborg för de nordiska unionsmonarkerna. 1959 firade Kungälv 1000 år som stad, dock har senare utgrävningar på nolletalet bekräftat existensen av en Kungsgård från 500-talet ytterligare ett stycke västerut i Ytterby. Andra arkeologiska lämningar såväl som ett par hällristningar ger emellertid bevis för bosättning sedan äldre bronsålder, något som också finns skildrat i broderierna.
De isländska sagorna omnämner Kongahälla som Kungsgård långt innan den medeltida staden och borgen Ragnhildsholmen faktiskt tillkom. Som i många liknande fall, kunde man till sist bevisa Kungsgårdens existens genom att söka endast något längre från den medeltida stadens position i Ytterby där också bronsålderslämningarna är belägna.
Bohus fästning och trästaden
Men populäraste motiven från Kungälv och hela Göta älvdalen är som oftast Bohus fästning och trästaden, så också i Kungälvsbroderierna. Staden Kongahälla brändes ner fullständigt under varje krig och flyttades 1613 (Ny Kongelf) nedan Bohus fästning där den också brändes ner, sedan blev den uppförd som en enda jättelång gata mellan Fontinberget och Nordre älv, idag bevarad som tjusiga 17-1800-talshus i trä. Den en gång ståtliga renessansborgen var visserligen ointaglig, men sköts på 1600-talet sönder med artilleri och återbyggdes i förändrat utförande när Bohuslän blivit svenskt (fyrkantiga torn byggdes då runda) för att sedan förfalla och till sist rivas genom illegal stentäkt innan staten gjorde småreparationer till det skick vi ser den nu. Kungälvsbroderierna omfattar också de nordiska krigen, häxbränning, sillperioden och 1800-1900-talens industrialisering och borgarliv och inte minst böndernas arbete. Förresten, ett väveri i Mark säljer handdukar med motiv av 1800-talets Kungälv och andra städer, bra att veta.
Mer om Kungälvsbroderierna finns att läsa hos Lars Gahrn skriver, som besökte utställningen 2021, han visar även andra bilder ur sviten: https://larsgahrnskriver.wordpress.com/tag/birgitta-arkenback/
Bohus fästning på kopparstick. Bild Wikipedia
Utseende 1566 enligt stenrelief i Köpenhamn. Bild Wikipedia
