Till 2030 vill Trollhättan etablera en järnvägsstation i Upphärad och har planerat 450 nya bostäder bara i stationssamhället. Ribban har satts högt och man förefaller vilja signalera exklusivitet, stil och klass. En hög livskvalitet som få andra ställen i regionen kan också garanteras. En halvmil österut ligger Kobergs golfbana och nästan lika kort västerut ligger den gemytliga [najsa] tätorten Sjuntorp som växte upp kring en spinnerifabrik på 1800-talet. Sjuntorp hör idag till Trollhättans fräschaste områden och har nära till motorvägsmotet på E45 så det går att jobba i Göteborg. Både Upphärad och Sjuntorp saknar kollektivtrafik till Göteborg sedan ungefär 55 år. En kostnadsberäkning för en station i Upphärad utfördes 2011 av Tyréns som landade ynka 40 miljoner kronor för anläggande av perronger samt en gångbro över spåret. Den nya järnvägen 400 meter österut invigdes 2012 så förslaget kom väldigt sent måste man säga. Någon annan har hävdat att detta inte skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt, trots att 40 miljoner kronor är ovanligt billigt för att anlägga en modern station i järnvägsstation i Sverige. Restiden till Göteborg kan bli 35 minuter och till Trollhättan 6 – 7 minuter.
Kan Upphärad bli chicare än Askim eller Täby?
Trollhättans kommun har de senaste årtiondena expanderat radikalt i sina olika mindre landsbygdsorter och byar, vissa av dem har redan uppnått visst mått av exklusivitet. Det är rimligt att också Upphärad snabbt blir populärt, kanske också statusboende blir en naturlig följd, likt Askim eller Täby? Landsbygden framhålls av Trollhättans kommun som ett starkt kärnvärde och i planprogrammet för Upphärad framhålls visionen av ”en tätort på landet, nära bra kommunikationer”. Av de tre olika områden i expansionen så heter det ena Banvallen. Det är den plats Upphärads gamla station från 1877 låg, samhället växte upp kring stationen och en snickerifabrik samt några andra idag bortglömda företag. I området Banvallen möjliggörs 130 bostäder, främst i form av flerbostadshus och radhus. Eftersom det finns villabebyggelse redan blir det också parhus och villor. Den nya bebyggelsen binder samman orten genom ambitionen att skapa tvärkopplingar mellan ny och gammal bebyggelse som harmonierar med och bibehåller den lantliga karaktär som finns i Upphärad. Den nya bebyggelsen uppförs i samklang med befintlig bebyggelse genom bland annat materialval och påtagligt vacker traditionell arkitektur. Inspirationsbilderna visar förebilder åt Banvallen från Kungsladugård Göteborg och Lönsboda i Småland. Kommunen tänker sig i området en högre koncentration av bostäder i upp till fyra våningar höga hus, lite djärvt lämnas även möjlighet till ytterligare högre hus. Siktlinjen som den tidigare makadamiserade banvallen idag utgör, vill man bevara genom att anlägga en gång- och cykelväg mellan bostadskvarteren.
Trädgårdsstaden, Skogsdungen, Centrum, Banvallen och nya stationen.
Vid den gamla snickerifabriken på västra sidan av gamla stationsområdet föresätter man sig att beståndet av verksamhetslokaler ökas. Eftersom man inte vill förvandla byn till en sovstad framhålls i planprogrammet fler lokaler för verksamheter och man vill också att den nuvarande Tempoaffären inte skall ligga ensam, ett tydligare butikscentrum eller torgbildning med verksamheter i bottenplan eftersträvas. I övrigt framhålls en generell ambition att komplettera tätorten med olika verksamheter. Nästa område Trädgårdsstaden blir belägen aningen norrut och verkar väldigt exklusivt. Gestaltningsbilderna talar för saken, en slags 1700-talsaktiga hus från 1930-talet i Gamla Enskede visas på bilderna, ett slags dämpad nyrokoko kanske det kan kallas. I Trädgårdsstaden i Upphärad skall det finnas möjlighet till odling och lokalt omhändertagande av dagvatten i området, ekologiskt tankesätt. Läget i samhället är i norr på en lucka åkermark längs gamla järnvägen, vilken redan gjorts om till cykelväg och går fram i kanten. I Trädgårdsstaden hoppas man kunna bygga runt 300 bostäder. En annan inspirationsbild visar villabebyggelse från Bergåsa i Blekinge, det skulle dock lika gärna kunnat vara en bild från Sjuntorp eller Trollhättan, rätt vanlig stil således. Den största delen av området avses användas för villatomter och radhus, men i dess södra del (så kallat zon 1 på planspråk) finns många lägenheter i flerbostadshus. Där finns redan ett nytt serviceboende. En annan inspirationsbild för centrumbyggnation är hämtad från Äppelviken i Bromma. Det kanske är mer rimligt, lite Berlinerkänsla över den bilden.
Det tredje området kallas Skogsdungen. Området Skogsdungen ligger i anslutning till ett friluftsområde och endast 12 radhus är tänkt. Som inspirationsbilder visar de foton på två bostadsområden i Växjö som också de är riktigt tilltalande estetiskt, på samma sätt utstrålar det klassiska värden istället för modernism.
En svårbegriplig sak är inspirationen för snickerifabriken som ju ligger intill gamla stationsområdet: ”Inspiration kan bland annat tas från Nääs fabriker i Lerums kommun,där det lokala näringslivet utvecklats i en historisk bruksmiljö. Det ger också förutsättningar för att bevara byggnaderna vid det gamla stationsområdet för att bygga vidare på det historiska arvet”. De röda träbyggnaderna är ju idag ganska skruttiga hus som man nog anar att folk helst vill bli av med, vad tjänar bilderna på Nääs-bilden då till, vill de bygga något häftigt i tegel istället, för att främja verksamhetsutvecklingen? Eller går det kanske att återbruka också en sån här typ av industriarv för nutida entreprenörsetableringar eller åtminstone smålager?
Förbisedda möjligheter i Upphärad och underskattad dragkraft?
Planarbetet kunde säkert fortsättas ytterligare längs den gamla banvallen söderut, på en sträcka av en hel kilometer skulle en slags radby kunna uppstå med ytterligare mängd bostäder, de många små fastighetsägarna kan säkert ha eget intresse av allmän uppsnyggning och värdeökning genom en sådan inriktning. En annan sak som överhuvudtaget inte nämns beträffande den nya järnvägsstationens läge, är möjligheterna till arbetsplatser dikt an spåren. Man har endast tänkt sig två plattformar, en gångbro över spåren och en enkel bussangöring och ett antal bilparkeringsrutor. Det är inte särskilt progressivt, det kan till och med vara helt undermåligt för att uppnå målen. En stationsbyggnad antingen som kopia av den gamla BJ-stationen eller en sådan som Båstad byggde innehållandes också kontor och butiker utöver väntsal, är nog ett måste, dels blir en sådan byggnad ett varumärke för tätorten Upphärad och inomhusväntsal fordras faktiskt om man vill att folk skall resa med tåg. Ytterligare kontorskvarter skulle också vara positivt om det kan uppföras på gångavstånd från en ny station. Det kan faktiskt vara så att Trollhättans kommun underskattat möjligheterna i sin egen planering för Upphärad. Den gamla banvallen i riktning norrut är omgjord till cykelväg till Velanda. Att den inte blev lokalväg också för bilar är en blamage, vägarna i området är rätt slingriga och backiga, men det går att ändra i framtiden. Hur man ytterligare skulle kunna utveckla verksamhetsområden längs järnvägen visar Båstads kommun ett gott exempel på sedan 2023 https://www.niras.se/projekt/lokalbehovsutredning-baastads-station-baastads-kommun/
Dubblerad befolkning, minst
Hur som helst förutsätts i planprogrammet från 2017 att byggnation av ungefär 450 bostäder i Upphärads tätort är möjligt. År 2030 kan det då finnas runt 1700 personer i själva samhället Upphärad,vilket innebär att befolkningen i så fall dubblerats. En järnvägsstation kan även innebära en radikalt ökad befolkningsökning i Upphärads närområde, på landsbygden och i Sjuntorp som redan växer explosionsartat. Man säger sig vilja skapa möjligheter för människor i olika faser i livet att bosätta sig i Upphärad. Boendemöjligheterna skall kompletteras med bland annat små lägenheter, med viss blick åt ungdomar som inte vill bo i stad. Även om man utgår från en minimalistisk vision så är det lätt att inse att från den dagen tågen åter plockar upp resenärer i Upphärad kommer det att bli ett av Regionens absolut populäraste inflyttningsorter, det finns nämligen inga gamla miljonprogramslängor på flera mils avstånd och jobbpendlande kan med lokaltåget nå Göteborgs Central på 35 minuter och Trollhättans Central på 5 – 6 minuter. Är det möjligt att Trollhättans kommun till och med underskattat möjligheterna i Upphärad? Kanske andra expansionsdrivna kommuners planerare redan känner av konkurrensen från Trollhättan i stort?
Till 2030 kommer Trollhättans kommun ha ökat till cirka 70 000 invånare. Men inom samma tidsintervall beräknas också 8 000 nya arbetstillfällen ha etablerats i kommunen, främst sker det inom några befintliga branscher med utvecklingspotential som fordonsindustrin, flyg- och rymdindustrin, kreativa näringar och e-handel.
Upphärads gamla station från privatbanetiden.
MTA Bygg uppförde Båstads nya station 2015, et är en slags kontorsfastighet med väntsal i gammal stil. Bild: MTA Bygg
Hur stort kan Upphärad bli? En god förebild för utveckling av verksamhetsområden längs en modern station visar Båstad i sin plan från 2023. Bild: Niras
Bevisligen går det att uppföra najsa bostadsrätter alldeles invid en järnvägsstation. Bild Stationshusetbastad.se
