Orättvis behandling av Rasmus Gozzi efter Fröken Snusk-bytet: Ett helt PK-mediehysteri. Jan-Ole Schölz reflekterar.

Den svenska musikscenen har de senaste veckorna dominerats av en onödig och orättvis debatt kring producenten Rasmus Gozzi och hans beslut att byta ut sångerskan bakom Fröken Snusk. Men fansen i A-traktorerna och raggarbilarna vill bara ha mer musik. Också här i Norge. Fröken-snusk var endast en av-personifierad dansande bimbo de inte kan personrelatera till.

Medierna har förvandlat ett professionellt och logisk affärsbeslut till en personlig attack mot Gozzi, något som inte bara är ohederligt utan även skadligt för den kreativa mång-miljardbranschen. Det är dags att säga ifrån: en producent har rätt att byta ut en artist som inte lever upp till förväntningarna, utan att behöva bli ärekränkt och trakasserad av massmedia.

I samtal med initierade kläcktes förslaget att det bästa den tidigare Fröken Snusk kan företa sig är att omskola sig till operasångerska istället för att gå med på fler snyftreportage.

Ett affärsbeslut, inte en personlig attack

Från början var Fröken Snusk ett koncept skapat av Rasmus Gozzi och hans team. När den ursprungliga artisten inte längre passade projektet – oavsett orsaken– var det helt rimligt att hitta en ersättare. I musikbranschen är detta vanligt förekommande; producenter och skapare har all rätt att säkerställa att deras projekt uppnår den kvalité och image de eftersträvar.

Ändå har medierna – till skillnad från fansen – valt att måla upp Gozzi som någon form av förrädare, som om han personligen har svikit fansen eller den ursprungliga artisten. Fansen hade för det första ingen personlig relation till den avpersonifierade, sexiga bruden bakom masken. Den nya Fröken Snusk förmodar vi bli lika anonym.

Sanningen är att beslut som dessa tas av professionella skäl, inte av illvilja. Att försöka göra en nyhetsstory av en rutinmässig affärshandling är inte bara sensationalistiskt, utan också oärligt av den svenske boulevardpressen.

Medieupptrappning och falsk dramatik med varningslista

För jävligt att Musikerförbundet har satt upp Rasmus Gozzi på sin varningslista, där är skälen hemliga för allmänheten. https://www.svt.se/kultur/rasmus-gozzi-pa-musikerforbundets-varningslista

Varför måste en producent behöva gå med dåligt presterande artister bara för att undvika mediedrev? Musikbranschen är en affärsverksamhet, och om en artist inte fungerar, måste det finnas utrymme för förändring utan att det blir en mediestorm.

Massmedia har en tendens att blåsa upp konflikter för att skapa klick-beten och engagemang. Istället för att rapportera sakligt om situationen har de valt att göra en personlig häxjakt på Rasmus Gozzi. Andra producenter och skapare som kanske tvekar att ta nödvändiga beslut av rädsla för att bli utsatta för liknande behandling om de inte är fullt ut PK.

Respekt för kreativa beslut

Att arbeta i kreativa branscher innebär ständiga anpassningar och svåra beslut. Rasmus Gozzi har byggt en framgångsrik karriär på att veta vad publiken vill ha, och hans beslut att ändra i Fröken Snusk konseptet bör respekteras. Istället för att ifrågasätta honom borde medierna fokusera på den musik och underhållning som skapas – inte på att driva en onödig konflikt.

Slutord: Låt Producenter Göra sitt Jobb

Det är dags att media slutar jaga Rasmus Gozzi och istället låter honom och andra producenter arbeta i lugn och ro. Att byta ut en artist är inget brott – det är en del av branschen. Om medierna verkligen bryr sig om svensk musik, borde de rapportera om själva musiken istället för att skapa storm i vattenglas.

Rasmus Gozzi förtjänar inte denna behandling. Det är dags för en mer nyanserad och professionell rapportering – utan onödiga attacker.

Jan-Ole Schölz