Det spelas på Borås Stadsteater nu en fotbollsmusikal Den varmaste sommaren. Smart drag i en fotbollsstad för att åter dra upp besökssiffrorna. Av allt att döma var det Corona-restriktionerna som slog spiken i kistan för Borås Stadsteater, plötsligt ställdes alla föreställningar in och sedan dess har endast hälften av teaterns tidigare publikmängd hittat tillbaka. Inte nog med det, politikerna, främst Sverigedemokraterna i Borås, ville lägga ner Stadsteatern för gott och sälja byggnaden. Kan de inte blidkas av den aktuella Fotbollsmusikalen då?
I Den varmaste sommaren utlovar Stadsteatern ”skratt, allvar, trams, medryckande musik och storslagna musikalnummer när sex skådespelare, fyra musiker och en mäktig scenografi och kostym signerad Lotta Nilsson”. Pjäsen utspelar sig i en slags framtid efter en katastrof, typ krig och i ruinerna lever skådespelarna kvar, men då vill de berätta för allmänheten om förr, om1994 och fotbolls-VM, då nationalismen förenade människor istället för att som nu, splittra dem. I musikalen har man fotbollskläder som liknar reformationstidens finaste mode med pluderhosen och pipkragar, en huvudperson blir tränaren Tommy Svensson för fotbollshjältarna från 1994. Berättelsen utspelar sig faktiskt 100 år efter 1994.
I teaterprogrammet står skrivet: ”En glad, varm och nostalgisk musikal som tar oss 30 år tillbaka i tiden och bjuder in till en storslagen folkfest. Vi får följa händelserna i fotbolls-VM 1994, från kvalet, via den rafflande straffläggningen i kvartsfinalen, ända fram till den förlösande bronsmatchen. Med lätthet, humor och en närhet till publiken blixtbelyser Den varmaste sommaren tiden och oss vanliga människor, genom VM-hjältarna som var som folk är mest”.
Ett gäng skådisar dyker upp efter apokalypsen och vill ge liv åt 1994 igen. Borås Stadsteater Facebook.
Smart drag med fotboll, det gillar folk
Budskapet om nedläggningskrav måste ha träffat fullständigt rätt hos Borås Stadsteater, för nog verkar det som att fotbollsmusikalen är en särskild SD-anpassad teaterpjäs? Författats av Dag Thelander och Per Wickström, kände dessa herrar kanske till, att för tio-tolv år sedan, uttalade SD:s regionfullmäktigeledamot Mikael Andersson från Mölndal att fotbollsbiljetter minsann borde ha samma bidrag som biljetter till Göteborgsoperan, kanske författarna tänkt att det är uråldrigt med bröd och skådespel åt folket,NEJ! bröd och skådespel för politikerna skall det vara!? Som av en händelse så spelas redan sedan februari en annan fotbollsteaterpjäs på Göteborgs Stadsteater ”Änglarna finns dom”. Kanske man också i Göteborg försöker köpa sig den nya tidens politikers gunst med en fotbollspjäs på stora scenen?!
Åter till handlingen i Den varmaste sommaren och presentationstexten: ”1994 var ett av nittiotalets oroliga år: krig i Europa och här hemma en galopperande ekonomisk kris med skenande räntor. Djupnande politisk splittring, ett högt antal asylsökande och i riksdagen ett nytt högerpopulistiskt parti. Mitt i allt detta klev det uträknade svenska fotbollslandslaget fram och kämpade sig, mot alla odds, till en pallplats i fotbolls-VM. Vi grävde guld i USA, och fick ett brons. Folkfest fick en ny innebörd”.
Humor utlovas också, ej tragedi
Det är något slags humoristiskt tidsdokument de försöker åstadkomma. Teatern förklarar att författarduon Dag Thelander och Per Wickström givit sin nya musikal en nostalgisk och lustfylld prägel gestaltad som fotbollsdrama. ” Lotta Nilssons scenografi framställer ett apokalyptisk ramverk där allt kan hända (fast det redan har hänt). Det kompletteras av Sara Ekmans lekfulla koreografi med tydliga spår av fotbollens rörelsemönster och regissören Magnus Berg, med lätthet, humor och en närhet till publiken, blixtbelyser tiden och oss vanliga människor genom VM-hjältarna som var som folk är mest”.
De tillskriver musikalen alla som var med och alla som inte var med men som hade velat vara med. Men kan de prestera detta utan att bli super-PK – det återstår att se.
Magnus Berg regisserar. Bild Borås Stadsteater Facebook.
Kapellmästaren var med i Idol
André Egbo är kapellmästare i den här musikalen, trots att han mest är känd från tramsprogrammet Idol och mest spelat med dansbandshoppor och framträtt i skvalradions antimusikaliska sändningar, så har han gått klart musikhögskolan och han bedyrar att ”genom flertalet samarbeten med diverse artister behärskar han alla kompstilar”. Men när man läser hans egna meriter framträder en särskild unikalitet, vid flertalet tillfällen berättar han, har han blivit anlitad som sångare och musiker till invigning av Gothia och Partille Cup inför fullsatt Ullevi och Scandinacium – där har vi en fotbollskoppling som nog ingen barockmusiker kan komma dragandes med.
Pipkrage och pluderhosen. Förmodligen Lennart Eriksson i rollen som Tommy Svensson? Bild Borås Stadsteater
Megateaterbråk i Borås i höstas
Sverigedemokraterna hade föreslagit i en budgetberedning att Stadsteatern skulle läggas ner och de fick även med sig någon från Kristdemokraterna, lokalerna borde säljas ansåg politikerna. Istället ville de satsa mer resurser på skolan. Hur elever skall få tillgodosett teater och kultur på svenska i en totalamerikaniserad värld är inget som sparsugna politiker brukar resonera om, ej heller den gamla liberalpressen. Men Borås Tidning skrev i fråga om höstens stora teaterbråk att de tyckte SD:s tajming beträffande nedläggning var ganska usel ”Stadsteatern i Borås visar just nu sitt existensberättigande genom uppsättningen ”Backanterna” som har fått positiva recensioner från ett flertal tidningar däribland Expressen och Dagens Nyheter”. Borås Tidning upplyste att de andra tidningarnas förnäma kritiker minsann lyft Backanternas (som skrevs år 407 f Kr. av Euripides) samtidsrelevans genom sina recensioner: ”Otroligt obehaglig” och ”fantastisk”, skriver Teodor Stig-Matz i Expressen. ”Imponerande”, konstaterade Stefan Eklund i Borås Tidning.”
Vän av ordning vet att kulturredaktionerna i media använder standardfraser och egentligen inte gör verkliga djupgående recensioner, det hör till kulturjournalismen att aldrig ge ruttna tomater eller ens klaga det minsta och förmodligen heller inte anstränga sig om de ens går på en gratis premiärbiljett. Andra bedömningsgrunder måste till än att hänvisa till den förutsägbara kulturjournalistiksfären.
Borås Stadsteater blickar efter mer publik. Bild Borås Stadsteater.
Man kan räkna med en succéföreställning. Bild Borås Stadsteater
Hyllning till både teatern och sporten
Premiären blir för övrigt den 16 mars och så spelas föreställningar till och med 27 april. 300 kronor är som hittat. den riktigt snåle kan gå för 200 kronor på Generalrepetitionen den 15 mars.
Regissören framhåller att man gjort en hyllning till både sporten och teatern, så åskådarna kommer att känna igen både idrottsarenan och amfiteatern ur ruinlandskapet man byggt upp i Den varmaste sommaren. Även om det är en mörk framtid som skildras skall det ligga något shakaespeareanskt över det hela.
Men, ett kvarstående problem för Borås Stadsteater är att ensemblen eller åtminstone regissören, verkar tycka sig ha ett politiskt uppdrag trots allt. Fotbollsnationalism är bra, det förenar människor, vill man visa och i en egenproducerad intervju berättar Magnus Berg om musikalens tillblivelse (se själva här). Magnus Berg förklarar att berättelsen är relevant i vår tid, med ”krig i Europa, ekonomisk kris och det var en splittrande nationalism” men, menar han, de i herrlandslaget hade 1994 en sak som vi inte har nu, ”en förenande nationalism, en bubbla av ett vi som blev till ett alternativ till vi och dem” Gav alltså landslaget som vann bronsmedalj oss vår nationalkaraktär? Magnus Berg säger att samhället bäst fungerar som ett lag i ett enat samhälle istället för ett splittrat. Magnus Bergs analys av vår samtid är väl inte stötande på något vis trots dess PK-light karaktär och den utgör nästan en självklar efterapning av vad svenska kulturpersonligheter sagt så länge någon nu kan minnas. Det är dock bara att konstatera att han har fel, i Ukraina där ett helt folks etnos och kultur hotas av utrotning, skulle man nog ta det här resonemanget som något förolämpande. Nationalismen är där enda vägen till överlevnad för både Ukraina och västerländsk kultur och teater. Hoppas bara inte Magnus Berg tror att minnet av sovjetiska hockey-lag eller borsjtj-soppa skulle kunna utgöra någon ”förenande nationalism som alternativ till vi och dem”.
Teaterns vedersakare borde också se ”Den varmaste sommaren”
Det finns många fler dimensioner i skillnad såväl som likheter, mellan olika epoker och förmodad framtid. Det kan man nog räkna med här också, teatrarna brukar vara mycket bra på att belysa olika slags problematik och konfliktytor såväl som glädjeämnen, så man bör inte döma ut produktionen osedd bara för att regissören sågat just nationalismen.
Låt oss hoppas att också stadsteaterns vedersakare tar sig en titt på detta ganska intressanta skådespel. ÄR det verkligen rimligt att spara bort sin enda teater?
Även barnteatern har sin givna roll.
Mors lilla Olle spelas på Borås Stadsteaters 10 februari-23 mars 2024.Bilder Borås Stadsteater
