– Vi jobbar aktivt med kontroller för att kunna säkra upp arbetarnas säkerhet på bron. Påföljden för att köra förbi skylten, förklarar Polisen i Kungälv över sociala medier, blir 1000 kronor i böter.
Traktorer, mopedbilar, A-traktorer, gräsklippare får enligt tilläggstavla passera. Förkortningen lgf avser dessa långsamtgående fordon:
– Traktorer och motorredskap klass 2 och bussar i linjetrafik är de enda som får passera bron, upprepar Polisen gång på gång i sin information.
Björn som berättat för oss att han varje dag far den här sträckan med buss till sitt arbete lyckades ta ett foto på hur Polisen arbetade med att få ordning på situationen.
En cyklist omvittnade köer i tidig otta – av personbilar som inte har rätt att passera bron. När andra invånare rapporterade om att också lastbilar struntade i förbudet fick Polisen säkert kaffet i halsen. Hur som helst avsatte de fort resurser till att reda ut situationen, har vi fått oss till dels.
Det är dock tydligt att Polisen måste dadda och övervaka vägarbeten hela tiden i Sverige, är de borta upphör genast människor att följa bestämmelserna eller bara kör fel när trafik leds om. Trafikverket och fackföreningar har sedan länge tröttnat och fler totalavstängningar av sträckor förbi också enklare arbeten börjar bli det vanliga till följd av bilisters totala respektlöshet för vägarbetarnas liv.
Kungälvspolisen publicerade ett foto i hopp om att läsare av sociala media skall förstå mer innan de startar sin bil och kör iväg. Foto: Polisen, Kungälv
Den 12 meter smala Bohusbron måste hållas fri från intensiv trafik för att reparationsarbetena skall vara möjliga att utföra. Det är orsaken och undantaget för Västtrafiks busslinjer och långsamtgående fordon ger endast enstaka passager per timma.
Bohusbron, vilken är det – noll koll på lokala namn
Det är inte endast allmänhetens ointresse för vägskyltar och regelefterlevnad som kommit i dagen genom det här trafikkaoset kring Bohusbron. Exempelvis bland Polisens och kommunens lokala Facebookgruppers stora mängder av förvirrade inlägg framgår att en överraskande stor del inte har kunskap om lokala platsnamn, eller områdets historia. Det framgår att många inte ens vet vad som avses med Bohusbron och andra misstar den intilliggande Jordfallsbron.
Bohusbron precis nedanför Bohus fästning heter egentligen faktiskt Landsvägsbron eftersom det var den enda stora bron i Kungälv 1941. Sedan byggdes Jordfallsbron över till den på östra sidan Göta älv, dess namn Jordfallet kommer av det enorma skred – jordfall – som skedde runt år 1150 vilket ändrade strömmen i Göta Älv att gå genom Nordre Älv-armen åt sydväst. På skredmassorna ligger sedan 1900-talet en kemifabrik. Motorvägsbron för Europaväg 6 som skär genom Kungälvs modern stads, men utanför dess ursprungliga 1600-tals gebit, heter Nordreälvsbron och öppnades 1968.
På modern, förenklad, tråkig kommunbyråkratsvenska som avser att ”alla måste förstå” skulle broarna sannolikt hetat Östra bron, istället för Jordfallsbron, Lilla bron istället för Bohusbron och motorvägssbron E6 antingen Västra bron, Kungälvsbron eller i sämsta fall Gôrstora bron. Det sistnämnda eftersom hela Hisingen dessvärre lyder under Göteborgs stad.
Kungälvsbron finns ej
Nordreälvsbron kallas av felaktigt göteborgare och Göteborgs stadsrelaterade funktioner för Kungälvsbron. När vanligt folk talar om Kungälvsbron kan de lika gärna avse Jordfallsbron eftersom den leder till Kungälv om man bor nord om Kungälv. Den bron var och en själv brukar köra till eller förbi Kungälv förefaller ofta i vardagsspråk kallas för Kungälvsbron oavsett vilken av de tre broarna man menar. På samma sätt tänker sig många att Jordfallsbron är Bohusbron eftersom de kommer över till tätorten Bohus som är ursprungligen Kungälvsbornas järnvägsstation till Trolhättan och från tidigt 1900-tal också en kemifabriksbuksort. Men helt klart finns ingen bro som heter Kungälvsbron.
Kongelf och Kongahälla då?
De senare uträtningarna i Nordreälvsområdet har bevisat att oavbruten bebyggelse fanns sedan 800-talet där Kongahälla låg nära Järnvägsbron vid Ytterby. Vissa nämner år 650 eftersom det omnämns Kongehälla i en nordisk saga, också 500-tal har nämnts som rimligt av järvare personer. 1958 visste man inte så mycket mer än att man kunde fira åtminstone ett 1000-årsjubileum i Kungälv och dess storslagna framtid låg i att en motorväg skulle byggas genom staden. Helt kort, arkeologerna fann för inte så många år stolphålen efter den forntida Kungsgården.
Eftersom det rådde totalt krig mellan de nordiska länderna på 1500- och 1600-talen beslöt kung Kristian IV att 1613 flytta läget för Norges sydligaste stad Kongahälla till att ligga intill Bohus Fästning, namnet blev ändrat till Kongelf. Allt det här hänger samman med dagens olika broar.
