En direktsändning från vad som syntes vara ett väldigt super-mysigt möte i Vita husets trädgård förmedlade tonen av en helt ny valtaktik? Under måndagsmorgonen lokal tid framträdde vicepresidenten Kamala Haris efter att Biden tagit reson under helgen och givit upp sin återvalskampanj.
TV-tittare världen över kunde se något som liknade ett europeiskt gardenparty. En blåsorkester spelade avslappnad musik medan anhängare väntade. Ovanligt många unga generationer för att vara USA-politik, väntade i noga uppställd ordning.
Stämningen andades ungefär samma vänlighet som ett Angela Merkel-event i Berlin. Det spelades till och med en ”altpreussischer” marsch när vicepresidenten efter en stund trippade in.
Först pratade en annan medelålders kvinnna lite och så blev det Kamlala Harris tur. Helt odramatiskt svepte hon över hela händelseförloppet och tackade på enkelt vis Joe (Joseph) Biden. De både hade jobbat många år tillsammans och möttes först inom juridiken.
Efter det relativt korta och avslappnade talet, helt befriat från retoriska överdrifter, spelade orkestern ett supermjukt jazz-arrrnagemang av schlagern ”We are the champions”. Man kan förmoda att Demokraterna nu kommer välja en mjukislinje för att på så sätt projicera ett behagligare alternativ till Trumps ganska buffliga gå-påighet.
Den här kvinnan har, förenklat beskrivet, mest funnits i bakgrunden, signalvärdet av förnyelse kan väl inte missförstås? Är det dags för vänligare tonfall i USA:s politik nu, där varje käftsmäll inte behöver besvaras med dubbelt i retur?